40 miljoner kronor ska forska fram hur man stoppar mobbning i skolan. Jag tycker det är på tiden att man signalerar med stora siffror "att motverka mobbning är viktigt". Skoltiden då många försöker hitta både sig själva och sin plats ibland andra, kan vara tillräckligt svår att hantera - lägg sen på mobbning och barnet kanske aldrig växer upp till en fullt ut fungerande vuxen människa, för hälften av de deprimerade uppger att de blivit mobbade som unga. Tio procent av Stockholms elever känner sig otrygga.
En vital pusselbit i samhället tappades bort när industrialismen splittrade storfamiljen i bondesamhället med farmödrar och fastrar runt varje husknut, och sen igen när kvinnorna gick ut i arbetslivet... och - vem blev kvar? Barnet! Nu är jag en teknologi-liberal kvinna inom IT-yrket, precis som min sambo, och att vår dotters mor- och farföräldrar bor 10 mil bort kan vara ganska skönt, sa missförstå mig inte. Jag säger inte att evolutionen gått fel, bara att en pusselbit tappadesbort. Denna pusselbit tror jag kan ersättas genom att införa socialpsykologi/psykologi i både grundskolan och gymnasiet. I DN kan man läsa att skolan inte lär barnen att möta dagens krav som den ökade individualiseringen och alla valmöjligheter i samhället för med sig.
Ordet "socialpsykologi" kanske låter stort och svårt, så hur ska ett barn kunna förstå? Men det handlar inte om annat än hur du och jag är och fungerar tillsammans. Det kan åldersanpassas. Hur skulle det kunna se ut i praktiken?
- Småbarn kan spela rollspel eller dockteater i situationer som exempelvis "Johanna drog mi i håret".
- På mellanstadiet kan man diskutera och arbeta kring teman som "mobbning", "självmord", "anorexia", "ensamhet", "stressade föräldrar"... Skönlitteratur med blivande tonåringar som huvudperson i liknande livssituationer kan läsa och redovisas - löste det sig i boken? Hur? Har klassen varit med om liknande saker?
- På högstadiet kan video-filmer ses... och så, just som det börjar bli som mest spännande, trycker pausknappen ner för att diskutera hur de olika karaktärerna upplever just i den situationen, för att träna empati.
- På gymnasiet kan socialpsykologi ingå som vilket vanligt betygsämne som helst och eleverna lär sig djupare om exempelvis sociala fobier, depressioner, stress, hormoner och vilka terapier och mediciner som finns att tillgå. Idag finns psykologi, men det är för mycket prat om vilka gubbar som tyckte vad, och för lite praktisk användning av vad de egntligen kommit fram till.
Målet bör vara att barnen växer upp och blir mogna vuxna som vet varför de fungerar som de gör, och hur de kan få hjälp när de inte fungerar. Mycket av ovan kan man redan hitta i skolor, exempelvis som "livskunskap", men varför inte göra det till ett schemalagt och obligatoriskt ämne - eller är historia, religion och samhällskunskap viktigare än att veta hur man lever och tar hand om sig själv och andra?
Läs mer:
- Röda sidorna - låter ungdomar hittar rätt när de har problem.
