Boktipset: Två sorters drömmar
Detta är visserligen ingen skönlitterär bok, men de små berättelserna om kvinnorna i Jordanien suger ändå in mig som om den vore det. Här möter jag den kvinnliga rörmokaren, den täckta modern som prostituerar sig för att försörja barnen, tonåringen som funderar på om hon till skolstarten ska ha slöja eller inte, fruarna i var sitt hus med den oduglige gemensamma mannen, idrottsministern som vill att tjejer ska idrotta mer och därför uppmuntrar dem att vara täckta från topp till tå, och många fler kvinnor i de 31 små indyken i vardagslivet. Allt är välskrivet och blandat med statistik och synpunkter från muslimska experter.
Titeln anspelar på hur några av kvinnorna drömmer om hur de vill leva, vilken utbildning och man de önskar sig, medan andra drömmer om paradiset, som har en betydligt mer central roll inom Islam än i Kristendomen. Jag börjar få en tydlig bild av hur muslimska kvinnor tänker och är - olika - mer eller mindre troende och praktiserande av sin religion. Och när jag kommer till kapitlet med magdansösen som dansar för männen tar jag nästan illa vid mig - det känns opassande. Inte opassande som i förbjudet, men opassande som om någon skulle sitta naken bredvid mig på bussen. Jag lär mig också att den muslimska kulturen väver samman människor både inom familjen och över nationsgränser till andra troende, med en närhet som saknas i väst. Jag blir klokare.
Boken beskriver huvdsakligen stadskvinnor (80 % bor i städerna) i Jordanien, som är ett land en bit under mittfåran, något mer konservativt än övriga länder i mellanöstern. Ändå får jag en tydlig bild av hur snabbt utvecklingen går framåt och hur teknologin, jämställdheten och västliga influenser är på frammarsch. På landet håller man en konservativ linje och tyvärr är det denna som vi i väst ofta tror gäller när vi tänker på "muslimer". Visste du till exempel att 45% av studenterna på universiteten är kvinnor eller att skilmässostatistiken är 18% (och 45% i Sverige). Utvecklingen går snabbt 1980 födde varje kvinna i snitt 6,7 barn, nu föder hon 3,7 barn. Bara 5% försörjer sig på jordbruk och 1960 var det 40%. Nio av tio personer anser att kvinnor har rätt att arbeta (men andelen yrkesarbetande kvinnor är lägre än de trettio procenten som jobbar i snitt i MENA-länderna (mellanöstern/nordafrika). Delvis vill unga kvinnor vara hemma med barnen (och 70 procent av landets befolkning är under 30 år), delvis så brister barnomsorgen.
Boken är en sådan som alla bara borde läsa för att bli en världsmedborgare.
Betyg:Andra bloggar om: boktips, böcker, världen, bokrecension, recension, miljö, samhälle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar