Bett R World som skeptiker: skadliga syntetiska skönhetsingredienser och dito naturliga

Våra hudvårdsprodukter innehåller väldigt många ingredienser. Ett sorgligt scenario är att 74 procent av dem innehåller ämnen som är skadliga för oss och The Natural Skincare Authority listar problemen:

1. Carcinogens (cancer causing chemicals),


2. Teratogens (causing birth defects),


3. Reproductive toxins (male & female infertility),


4. Developmental toxins (hazardous to unborn children)


5. Skin/sense organ toxicants (causing skin disease and rashes)


6. Allergenic toxicants (causing allergies)


7. Mutagens (causing cells to mutate)

Fuktgivande oljor

Men bara för att en produkt innehåller naturliga ingredienser är det ingen garanti för att undvika risker. Organic Consumer Association beskriver till exempel problemet med utvinningen av naturliga växtoljor - där olika lösningsmedel kan användas (ett problem som också finns i våra matoljor och margariner). Därför räcker det inte att nara undvika mineraloljor, du bör även välja oljor som är kallpressade (både i maten och i ansiktet).

Uttorkande tensider

Om de uttorkande tensiderna skriver Cherchez La Femme: "Syntetiska tensider, där de vanligaste är sodium lauryl sulfate och sodium laureth sulfate, är billiga, industriella bulkkemikalier som löddrar bra. De rengör så ”effektivt” att de även används i golvrengöringsmedel. Vad de helt enkelt gör är att tvätta bort hudens naturliga skyddslager av fettsyror, enzymer, naturlig antibiotika och nödvändiga bakterier." En lista på uttorkande ingredienser som sodium lauryl sulfate och olika alkoholer hittar du i inlägget Knäck koden till friskare hy.

Och även om tensiderna kommer från kokosnöten, vilket ofta betonas på naturliga produkter, så får inte naturliga produkter i Tyskland innehålla dessa.

Bett R World som skeptiker: schampon med naturliga ingredienser

Vad kan vi förvänta oss av ett schampo?
Ica-kuriren hänvisar till att tester visar små skillnader mellan schampon: "du kan inte lita på reklamen. Det visar oberoende tester i brittiska Which (mars 2003) och amerikanska ConsumerReports (september 2000)."

Vad håret behöver är mjukgörande ämnen och ämnen som kan släta ut det yttersta skiktet på hårstrået. Och dessa funktioner fyller ett balsam bättre än ett schampo. För mer volym är det bättre att föna håret med huvudet upp och ned, eller använda en styling-produkt. Använd schampot utifrån din hårbotten - fet, torr, mjällig - för förutom att schampot ska rengöra håret så kan du återfetta hårbotten mer eller mindre. Har du förresten tänkt på att förpackningar som räknar upp en massa fördelar med schampot för att övertyga dig om köp, ofta glömmer bort att schampot "rengör"?

Vad innehåller ett schampo?

Du kan egentligen tillverka ditt egna schampo för att veta vad som finns i det. På shenet, där jag hämtat följande information, finns mängder av bra saker att läsa.

1. Vatten (utgör 70-85 % av ett hårschampo)


2. Rengörande ämnen


3. Tensider som löser fett (t ex laurylsulfat eller någon cocoamid, även lera)


4. Återfettande eller fuktbevarande medel till hårbotten och för att bilda en tunn hinna kring hårstråna så att de glider mjukt mot varandra (syntetiska oljor, sorbitol och glycerin ingår ofta i handelns schampon).


5. Antistatmedel - VARNING eftersom dessa ofta är toxiska! Ammoniumföreningar eller Cetrimonium Chloride är vanliga, men leta hellre efter guarmjöl som alternativ.


6. Glansgivare (silkesprotein)

Vidare tipsar shenet: "Säkraste sättet att undvika risighet och kliande hårbotten: Avfetta inte för kraftigt - använd inte för starka tensider, späd ut dem vid schampoblandningen och använd endast lite schampo vid tvätten. Det behövs mindre än man tror för att få håret rent."



Några naturliga ingredienser funkar för håret för glans och mot mjäll

Flera eteriska oljor ger bra glans. Mot mjäll fungerar svavel, tjära och salicylsyra (från trollhassel). Tänk på att zinkpyrition i Head & Shoulders är miljöfarligt och kan orsaka ögonskador

Kan man få liv i livlöst hår?

Håret är dött. Därför har det inte samma förmåga som levande celler i kroppen att dra nytta av nyttigheter från växtvärlden, trots trenden att inkludera "naturen" i schampot. I Ica-kurirens artikel, Schampo en riktig såpa, har representanter från schampotillverkare ställts mot väggen och så har kemister gett svar på tal om fakta. Mycket ordbajseri i reklamen blir sammanfattningen. Så att vara skeptisk mot vad de naturliga ingredienserna egentligen kan åstadkomma är på plats.

Kan man tillföra kollagen - hårets cement utifrån?

På bloggen Sandys Hair läser jag lite om keratin och kollagen: "Ju äldre man blir, desto svårare blir det att producera keratin, hårets egna protein. Då blir håret glanslöst och saknar vitalitet. De här produkterna tillför Q10 keratinet som bygger upp håret, samt Collagen som fyller ut alla skadade partier föratt få en jämnare struktur."

Men på Shenet hittar jag att det är omöjligt för oss att ta in kollagen eftersom proteinmolekyler är för stora. "Krämer tillsätts också kollagen och elastin, syntetiskt eller hämtat från unga djur eller aborterade foster, och påstås genom dem föryngra huden. Proteinmolekyler inklusive kollagen och elastin är dock för stora för att komma in ens i överhuden. Som någon formulerat det: Att tillföra huden proteiner utifrån är som att reparera ett hus genom att kasta tegelstenar och sand på det." Det står också att det är lönlöst att försöka fylla på med kollagen för att jämna ut.

Mina slutsater

Se till att få bra näring med maten och ta eventuellt tillskott av kisel, keratin och Q10 - i schampot gör det ingen nytta. Till exempel är det bevisat att håret kan bli 13% tjockare när man äter kisel (och för huden kan man prova evelle). Så ha förnuftiga förväntningar på de naturliga ingredienserna som tillsätts schampot.

Den viktigaste egenskapen, är den som schampot har på hårbotten (som ju till skillnad från håret består av levande celler som kan utnyttja vissa ingredienser). Schampot kan rengöra mer eller mindre kraftigt, och återfetta mer eller mindre, och därmed inverka på hårbotten, Tee Tree är bra mot torr sådan. Och "fett hår" är ju egentligen "fet hårbotten". Naturliga oljor kan fungera på torrt hår, om du inte har för fet hårbotten. Om (naturligt) alkohol används som konservering, riskerar du att torka ut hårbotten.

Beställ eller kolla utbudet av naturliga schampon:

• Bodystore har många naturlig märken på schampon och tvålar.


• Vill du få koll på naturliga schampon på marknaden - kolla på naturalwebstore.


• Är det någon som har koll på om Faith in Nature har alkohol i sitt schampo?

Bett R World som skeptiker: Är det fettet eller sockret som är värst för hjärtat?

Socker
Socker ökar inflammationsprocesserna i kroppen och binder vissa protein till sig. Detta kan leda till allt från rynkor till led- och hjärtproblem. Risken för hjärtattack och slaganfall är mer än dubbelt så stor vid kost med snabba kolhydrater (som socker och vetemjöl), och en fettsnål diet skyddar inte hjärtat. Dessutom visar forskning att fett mättar, medan socker gör dig hungrig och får dig att äta mer och bli tjockare!

Sockerberoende
Om du känner att du bara måste få i dig socker, kan det vara svårt att minska intaget. Många bra tips för dig som upplever det svårt finns på e-health: Livskraft - Ger söt smak mersmak? Du kan prova krom eller kanel för att stabilisera ditt blodsocker och försöka äta mat med lågt GI.

Drick mindre socker
Även light-läsk med sötningsmedel bidrar till övervikt. Drick istället vatten eller näringsrik ekologisk mjölk som innehåller mer omega-3 än oekologisk eftersom korna betat gräs. Räcker det inte med lite citron för att smaksätta vattnet, så festa till det med en kolsyrad läsk med 20-30 procent mindre läsk. Välje mellan ICAs kolsyrade fruktdryck i fyra olika smaker eller Apotekarnes läsk - båda innehåller 8 g sockerarter per 100 g dryck.

Ät mindre godis och välj mindre sockrade alternativ till efterrätter
Godispåsarna blir bara större och större, liksom våra midjemått. Prova göra godis med Anis som sötningsmedel eller använd någon av de andra godisväxterna från boken Nyttans Växter. Istället för glass och småkakor kan du göra ett läckert alternativ med frukt och nötter till kalaset. Choklad är i rimlig mängd nyttig hälsosynpunkt, så prova stoppa sötsuget med några bitar mörk eller ljus choklad istället för geléråttor.

Alternativ till socker
Vid bakning och viss matlagning som inte kräver sockrets klibbförmåga - som kola och knäck - kan du använda Stevia. Själv har jag provat på gröten och i te, men den örtiga lukten förstör den söta smaken för mig. Henrik Ennart lyfter ett varnande finger för stevia och visar att allt som är naturligt, inte nödvändigtvis är ofarligt, när han skriver om hur (o)säkert stevia är. Stevia hämmar spermaproduktionen och används som preventivmedel av Paraguays indianer.

Min sötfavorit är fruktsocker som har GI 27 jämfört med sockrets 97. Det är dessutom 30% sötare så man kan använda mindre. Anledningen till GI-skillnaden är att socker går ut direkt i blodet, medan fruktsocker måste omvandlas i levern först. Men medan små mängder fruktsocker ger en jämn tillförsel av socker till blodet, så omvandlas överdrivna mängder fruktsocker istället till fett (samma händer med vanligt socker hos överviktiga). Så byt ut sockret på gröten eller i kaffet mot fruktsocker, men drick inte litervis av juice till en måltid eftersom den innehåller naturligt fruktsocker.

Läs mer:

• GI-säkra ditt kök
• Hitta GI-recept på sund.nu

Andra bloggar om: socker, GI, hälsan, hjärtat, övervikt

Bett R World som skeptiker: Att elda upp naturen

Inte ens miljöpartiets politiker har koll på det här med eldning. Det såg jag i höstas i en debattintervju på tv. På något sätt har självhushåll och återgång till hur det var förr i tiden, slagit slint på logiken. Att elda är i sig inte miljövänligt. Att elda sopor är dessutom förbjudet. Det frigörs både koldioxid och cancerframkallande ämnen vid eldning. Så även om det kan kännas väldigt naturligt att ta in vad som en gång var ett träd i sin stuga och stoppa den i den öppna spisen, så är det i alla fall inte bra för miljön. Däremot kan en miljöanpassad panna med ackumulatortank och eldning av framförallt pellets vara ett bra alternativ.


Hälsofarlig vedeldning

Ved är visserligen ett förnyelsebart bränsle men felaktig vedeldning kan vara både miljöfarlig och hälsovådlig. Omkring tre fjärdedelar av Sveriges vedeldare har en gammal utrustning - verkningsgraden blir då låg, högst 50 procent. När veden förbränns dåligt ökar tjärbildningen och andra miljöfarliga kolväten. Något som bland annat kan orsaka cancer.


Tänk på vad du eldar i

I nya, effektiva pannor är verkningsgraden cirka 85 procent. Vid vedeldning i ej miljögodkänd panna utan ackumulatortank blir det årliga utsläppet närmare 270 kilo. Samma eldning med bästa vedteknik släpper ut 0,5 kilo tjära i luften.


Tänk på vad du eldar med

Använd ved som helst har torkat under ett år. En sommars torkning ger 20 procent mer energi än nyhuggen ved. Elda aldrig sopor! Pellets som är träspill från skogsindustrin är ett energirikt bränslealternatvi till vedklabben.


Läs mer:

• Vedeldning
• Svanmärkta slutna eldstäder
• Elda med ved och pellets

Bett R World som skeptiker: Etanol - ska det förbjudas?

Sanning och lögn

I ett tidigare inlägg har jag letat efter stöd för två myter kring etanolen:

• Myt 1: Framställningen av etanol orsakar så mycket koldioxidutsläpp att bensin är lika miljövänligt.
• Myt 2: Matpriserna ökar till följd av den ökade etanolförbrukningen.

En av dem är sann och den andra falsk, se vilken i inlägget - Bett R World som skeptiker: Etanol - hur bra bränsle är det?

Etanolförbud

Nu ställer sig Jordens Vänner och Birger Schlaug emot etanol som bilbränsle. Jordens Vänner motiverar ett etanolförbud med ovan två myter, samt en tredje punkt där de anser att jorden inte räcker till för att odla både mat och bränsle. Lösningen ska vara att minska på trafiken.

Jag tror själv inte att etanol kommer att bli "the solution". Men det innebär inte att det kan vara en del av lösningen på vägen till ännu mindre koldioxidalstrande lösningar. Däremot talar följande punkter emot resonemanget som Jordens Vänner och Schlaug för:

1. Etanol är och kommer inte att vara det enda alternativet till bensin - vi har biogas, el, fuel-cell-teknologin och vätgas.
2. Teknologin är inte konstant - den utvecklas! Det kommer vårt framtida bränsle också att göra. (Alla världens bilar kommer aldrig att kräva mark för att odla etanolen.)
3. Framöver riktar man in sig på att producera etanol genom cellulosa istället för matgrödor.
4. Visst ska vi räkna koldioxid i hela kedjan. Men. Även vid beräkningarna av bensinens koldioxidutsläpp måste hänsyn tas till utvinning av olja, framställning av bensin och transporten till våra mackar! Sen kan vi jämföra.
5. Etanol produceras även i exempelvis USA och Frankrike... och Sverige, inte bara av fattiga länder där majsen blir dyrare.
6. Finns inga dåliga arbetsförhållanden på oljefälten? Eller på de fält som odlar grödor till att föda mänskligheten? (Detta är en viktig, men annan fråga och har inte så mycket med just etanolodlingarna att göra.)
7. En minskad trafik, skulle kräva stora förändringar i samhällsstrukturen - alla arbetar i eller nära bostaden, får maten hemkörd kollektivt, tågbanor byggs ut till vansinne - så stora förändringar att det förmodligen går snabbare med att ta fram ett nytt bränsle, det efter etanolen.
8. I utvecklingsländerna kommer trafiken bara att öka, med Kina i täten och tätbefolkade länder som Indien kort därefter. Ska vi satsa på mindre trafik i Sverige... eller ska vi hitta bättre bränslen för alla länders bilar?
9. I Sydamerika har tortillan visserligen blivit dyrare, men 40 procent av tankningarna görs med etanol av Brasiliens bilister.

I Göteborgs-Posten ställer Jordens Vänner flera krav som är vettiga att ha med sig i etanoldebatten, men att påstå att de är grund för ett etanol-förbud är orimligt.

PS. Jag kör själv en etanoldriven Ford Focus Flexifuel, rekommenderar bilen varmt, och tänker ha den riktigt, riktigt länge. Så länge att familjens nästa bil med stor sannolikhet kan vara utan förbränningsmotorn. DS.

Läs mer:

• Sveriges BioFuel Region - alternativ etanol på cellulosa i ett I-land utan risk för högre majspriser och under helt hyfsade arbetsförhållanden.
• 20 myter om etanol från Bio Alcohol Fuel Foundation - bedöm själv. Även här pratar sajten, som uppenbarligen gillar etanol, om vätgas som nästa naturliga steg.

Bett R World som skeptiker: En jämförelse av och närmare titt på kristalldeoderanter

Om så kallade kristall-deoderanter

Efter att ha kollat runt bland omdömmen på naturliga deoderanter, så verkar de som innehåller alun få bäst betyg. Ofta beskrivs de som innehållande kristaller från naturen, men det är inget annat än mineralsalter. Jag beställde hem tre stycken för en närmare titt - Tai-stenen, Urtekrams roll-on, samt DO2.



Aluminiumfritt?

Det ironiska med dessa kristaller är att de ofta marknadsför sig på ett sätt som vill få oss konsumenter att tro att de är fria från aluminium som har ganska dåligt rykte i deoderantsvängen (Aluminium-Chlorohydrate får 3-4 riskpoäng av 10 i Skin Deep). Tai-stenen har exempelvis texten "Aluminium Chloride free" skriven på framsidan. Det ironiska är (förutom att Aluminumklorid inte är så vanligt förekommande i deoderanter), att det vanligaste ämnet i dessa mineraldeoderanter är alun. Och aluminium har fått sitt namn efter alun, eftersom alun består av en förening med Kaliumaluminium! I UrteKrams deoderant döljs detta faktum genom att det står en förkortning på innehållsförteckningen - Pottasiumalum.



Hälsoriskbedömning i Skindeep

Den goda nyheten är att trots aluminiuminnehållet så får deoderanterna med Kailum (Potassium) Alun 0 i riskpoäng - ingrediensen bedöms alltså som helt riskfri. Det samma gäller Ammonium-Alun som deoderanten DO2 består av. Det ska dock tilläggas att just på ammonium-alun finns bara lite forskning. (Ammoniak är en kroppsegen produkt som kroppen kan forsla bort på naturlig väg.)

Men tittar vi så närmare på de naturliga mineralsalterna, så ändras helt plötsligt risken. I Tai-stenen så finns det förutom alun också 3% mineralsalter av olika slag - och det är en blandning av mineraler vi behöver, som järn och kalium, men det finns dessutom strontium och barium, som får 4 respektive 5 riskpoäng i SkinDeep. Strontium kan lagras i skelettet och ge cancer. På Urtekrams deoderant som är alun blandad med vatten och några oljor, står det inte något om övriga mineralsalter, men jag får anta att dessa "föroreningar" hänger med alunet även här om än som utspädda genom vattentillsatsen till skillnad från Tai-stenen som enbart innehåller mineralerna.


Så vad är bäst Naturligt eller Kemiskt?

Jag mailade DO2 för att få bekräftat att deras deoderant framställs på kemisk väg. Och det gör den. Deoderanten tillverkas i Thailand utifrån ett patent. Detta är ett skolexempel på att kemiskt framställt kan innebära att minimera hälsoriskerna jämfört med det naturen har att erbjuda på grund av risken för oänskade ingredienser som följer med. Det är ingen tvivel om vilken deo jag kommer att välja framöver - DO2.



Läs mer:

• Om Do2 och köp den här.
• Shenet - Deodoranter
• Shenet - Alun

Andra bloggar om: deo, deoderant, jämförelse, naturligt, skönhet, aluminium

Bett R World som skeptiker: Vad sägs om mineraloljor kontra växtoljor?

Uttorkande och portäppande mineralolja

Cherchez La Femme har koll på uttorkande mineralolja och tensider. Naturliga oljor, som exempelvis fuktande morotsolja eller lugnande lavendelolja, absorberas av huden eftersom molekylerna är mindre än mineraloljornas. Därför ger de huden fukt istället för att bara lägga sig ovanpå. Mineralolja som framställs ur råolja täpper till hudens porer med 40 – 60 procent, vilket försämrar hudens naturliga återfettning och orsakar uttorkning. Förutom att det inte finns fettsyror i mineralaoljorna så innehåller de inte heller några vitaminer.

Anledningen till att skönhetsindustrin använder, tex mineralolja och petroleum, är att de är billigare än tex mandelolja, hyaluronic acid eller collagen.

Läkande naturliga oljor istället för laser

Bland kommentarsvaren i ovan inlägg hittar jag rekommendationen av viss eteriska oljor: "Det finns tex vissa eteriska oljor som hjälper den naturliga läkningen av ärrbildning, stimulerar hudens cellförnyelse och är vävnadsbildande - en mycket skonsammare och BILLIGARE metod. Testa eteriska oljor som rosenträ (aniba rosaeodora), neroli (citrus aurantium), citron (citrus limon), mandarin (citrus reticulata), lavendel (lavandula augustifolia). De eteriska oljorna är extremt dryga, bara några droppar räcker, och ska alltid blandas ut i vegetabilisk olja, tex mandelolja innan de smörjs in på huden. Detta är rent, naturligt, vårdande och kan användas varje dag i princip resten av livet. Du kan köpa allt i hälsokostbutiker eller på crearome.se."

Kommentar om naturliga oljors nyttigheter

Bland kommentarerna på inlägget hos Cherchez La Femme har en tjej påpekat att de naturliga oljorna inte heller är så bra som det påstås: "Jag jobbar i branchen och jag kan avslöja att även om vegetabiliska oljor och fetter kan innehålla en massa nyttigheter i sig så försvinner dessa vid framställningen av cremerna. För att få ihop en creme så måste man blanda fett och vatten. För detta krävs att man hettar upp allt till ca 80 grader. En del vegetabiliska oljor blir förstörda redan vid extraheringen ur t ex nötter."

Hälsorisker från mineraloljan kontra de naturliga oljorna

I SkinDeep finns inget direkt stöd för att mineraloljan skulle vara hälsovådlig för oss, och den får 1 eller 3 riskpoäng av 10, beroende på hur den används. Du kan kolla hur dina egna skönhetsprodukter riskbedöms i SkinDeep. Mineraloljan finns som ingrediens i fuktgivare, hårstyling, hårfärg och kosmetikaprodukterna puder, foundation, concealer och läppglans. Den får även tillsättas i mat och läkemedel. På innehållsförteckningen kan den ha olika namn: DEOBASE; HEAVY MINERAL OIL; HYDROCARBON OILS; LIGHT MINERAL OIL; LIQUID PARAFFIN; LIQUID PETROLATUM; PARAFFIN OIL; PARAFFIN OILS; PARAFFINUM LIQUIDUM; PROLATUM OIL; WHITE MINERAL OIL, PETROLEUM

Det finns en mängd naturliga oljor från olika växter och deras riskpoäng är lite lägre än för mineraloljan (0-2 riskpoäng). Dock finns det risk för att de i vissa (få) fall kan innehålla föroreningar av exempelvis tungmetaller eller bekämpningsmedel. Vad jag kan se bör man undvika några hydrogenerade (härdade) oljor på grund av kontamineringsrisken, men även Rice Bran Oil. Här är några fler växtoljor som du kanske vill undvika om du nu vill ha oljor med lägre hälsorisk än mineraloljan: Achillea Millefolium (3 riskpoäng), Lemongrass (4 riskpoäng), Cinnamomum Zeylanicum (3 riskpoäng) och Melissa Officinalis (4 riskpoäng).

Min slutsats

Själv kommer jag att välja bort mineraloljan framöver, inte på grund av hälsorisken, men för att den täpper till mina porer. På köpet vinner jag en något lägre hälsorisk och fler verksamma ämnen än bara det fuktande. Även om jag köper att vitaminer och andra hälsosamma substanser försvinner på vägen från växten till krämen, så finns det fler ämnen i oljorna som kan ha en positiv effekt för huden.

Vilka naturliga oljor ska jag välja?

På shenet finns det en lista av oljor samt eteriska oljor lämpade för olika hudtyper.

För torr hy: Jojoba, druvkärn, gurkört, nyponfrö, solros, tistel, Aprikoskärn, hasselnöt, makadami, mandel, persikokärn, sesam, Avokado, oliv, raps, shea.
Apelsin, benzoin, bergamott, cananga, cederträ, elemi, frankincense, fänkål, geranium, jasmin, blå kamomill, marockansk kamomill, romersk kamomill, lavendel, mandarin, morotsfrö, myrra, neroli, orangeblom, palmarosa, patchouli, perubalsam, petitgrain, ros, rosenträ, rosmarin (verbenontyp), sandelträ, vetivert, ylang-ylang.

För fet hy: Tistel, soja, solros, hampfrö, gurkört, nattljus, nyponfrö, druvkärn, linfrö, valnöt, Hasselnöt, jojoba, mandel, Vetegrodd. Backtimjan, cananga, cederträ, cypress, enbär, eukalyptus, frankincense, geranium, kajeput, kamfer, lagerblad, lavendel, morot, muskatellsalvia, niaouli, palmarosa, patchouli, rosmarin, rölleka, salvia, tall, tea tree, timjan, vetivert, ylang-ylang. Många citrusdoftande: Apelsin, bergamott, citron, citronella, citrongräs, citronmeliss, grapefrukt, lime, mandarin, neroli, petitgrain, tangerin.

Läs mer:

• A-Ö eteriska oljor - Shenet

Mer om paraben som konservering

Paraben som skydd mot bakterier och mögel

Paraben är en grupp konserveringsmedel som används i mat, läkemedel och kosmetika. Olika parabener skyddar mot olika bakterier och mögel, därför tillsätts ofta flera parabener i samma produkt. Däremot används ofta konserveringsmedel i fler kombinationer än nödvändigt, eftersom vissa är fettlösliga och vissa vattenlösliga och om produkten man ska konservera bara består av huduvsakligen fett eller vatten, så behövs bara ena sorten konserveringen.


Är paraben skadligt?

Vanligast i kosmetika är propyl- och metylparaben. Metylparaben lagras inte i kroppen, och det verkar inte propylparaben göra heller. Bland de övrig parabenerna bör du undvika butylparaben som kan lagras i kroppen, medan etylparaben är okej. Butylparaben är också den giftigaste av de fyra nämna parabenerna, och så har den störst östrogen inverkan. (Men tester på fiskar visar att mer än 50 mg/kilo butylparaben behövs för att lyckas påverka och människor får i sig 4-6mg/kilo.) Alla parabener kan inverka på könshormoner och fler studier får visa om paraben i deoderanter kan orsaka bröstcancer.

Parabener är godkända som Bra Miljöval, med undantag för butylparaben p.g.a. att den kan lagras i människors fettvävnad. Normalt bryter kroppen ner paraben och vi kissar ut resterna. Paraben tycks inte komma ut i naturen och orsaka skada på miljön.


Mitt ställningstagande

När jag har läst rapporten som sammanställer forskningen kring paraben, så känner jag mig inte så orolig. Jag väljer framöver att undvika: butylparaben överlag och paraben i deoderanter. Methyl- och ethylparaben är de som är bäst, även om det är methylparaben som hittats i bröstcancertumörer.


Butylparaben
En sökning i SkinDeep visar att flera av de mer "naturliga" märkena är flitiga användare av Butylparaben! The Body Shop har hela 69 produkter (och är inte ett märke med lågriskingredienser över huvud taget). Hos Dermalogica innehåller var tionde produkt butylparaben.


Läs mer:

• Parabener - riskbedömning och lagstiftning
• Grönnhverdag

Bett R World som skeptiker: konservering

Konserveringsmedel i skönhetsprodukter

Paula Begoun skriver att skönhetsprodukter innehåller konserveringsmedel för att förhindra bakterietillväxt och mögel i burkarna och i 90% av fallen är det parabenerna som gör jobbet. Parabener finns även i många naturliga varumärken, men ibland ersätts det av alkohol. Utan konservering klarar sig naturliga ingredienser dåligt, och bakterierna eller möglet är förmodligen farligare än konserveringsmedlet.


Alkhol i skönhetsprodukter torkar ut

Jag har stött på några recensioner av till exempel helnaturliga Weledas produkter, där alkoholen som används för konservering tycks torka ut huden vid långvarigt bruk. Alkohol tillsätts som en naturlig ingrediens istället för paraben för att konservera duschtvålen eller lotionen. Efter att det har börjat klia i skalpen när schampoflaskan från Sante Naturkosmetik börjar ta slut, så vill jag kolla upp om det är mer hälsosamt att konservera med alkohol än parabener. Även Anki på Köpstopp har problem med sitt naturliga schampo MacUrth (som jag dock inte tror innehåller alkohol).

Naturlig mot kemisk ingrediens

Det känns ju fint att kunna säga att alla ingredienser är naturliga istället för att syntetiskt framställda. Men är naturligt alltid så bra? Kvicksilver och bly är så naturliga de kan bli - grundämnen - men giftiga. Kol och syre finns likaså i mängder i naturen - människor, djur och växter andas ut eller tar upp dem i form av koldioxid - ändå förstör de vårt klimat. Och alkohol - produceras av vete, hur naturligt som helst - men skulle du ge det till en bebis?

Och å den andra sidan, de kemiskt framställda ingredienserna, de görs av grundämnen - som är naturliga. Den kemiska formen för vatten som regnar ner från himlen eller vatten som skapas i en fabrik av väte och syre - de har samma struktur, samma formel - är samma sak! Däremot kan vattnet från himlen vara utblandat med föroreningar - så naturen är inte nödvändigtvis renare eller bättre.


Alkohol

Alkoholhalten måste uppgå till 10% för att ha en konserverande effekt. Hur står sig alkoholen som konserveringsmedel i naturliga varumärken mot parabener i de "onaturliga"? Om vi kollar i SkinDeep så innehåller 12 av Weledas kontrollerade produkter Ethanol (främst lotioner) och 7 produkter en vetebaserad alkohol, som visserligen får 0 i riskpoäng, men bara för att det inte finns någon forskning! Ethanol får medelhög riskpoäng på 3-4. Phenoxyethanol som finns i flera naturliga ansiktskrämer får också medelhög riskpoäng på 4.


Paraben

Vilken riskpoäng får då de olika parabenerna i SkinDeep? De vanligast förekommande får 3-4 riskpoäng, alltså samma som alkoholen! Forskningen säger alltså att parabener är likvärdigt naturlig alkohol när det gäller risken för hälsan och miljön. Främsta anledningen att undvika paraben är om man är allergisk och huden blir irriterad. Dock ska man undvika Sodium Methylparaben (som finns i Lactacyd) eftersom det bedöms som en högriskingrediens med neurotoxisk effekt på människor. Forskning visar att parabener har en östrogen inverkan, men det har kaffe och soja också. Det är inte ens säkert att detta är något negativt. Vidare forskning får visa om de låga doser vi får i oss av paraben kan lagras i kroppen och därmed ställa till det.

Min personliga slutsats

I rengöringsprodukter, som schampo, duschtvål och ansiktsrengöring, tänker jag faktiskt välja parabenerna framför den uttorkande alkoholen. De sköljs ju omgående av. När det sen kommer till deoderanter och krämer, så ska jag fundera lite till. Men alkohol i deon överger jag omgående efter min svidande upplevelse med Weledas citronspray. Nu blir det istället både parabenfria och alkoholfria kristalldeon som får utprovas. Och summa summarum är jag inte så rädd för de kemiskt framställda parabenerna. Det ironiska i hela naturligt/kemsiskt, är att paraben framställs av en syra (p-hydroxy-benzoic acid) som finns naturligt i hallon!

Läs mer:

• Problem's With Preservatives?

Andra bloggar om: skönhet, ekologisk, betyg, tips, shopping, smink, jämför, hudvård

Bett R World som skeptiker: Etanol - hur bra bränsle är det?

Undrar du om myterna kring etanol som bränsle? Klotet tittar närmare på ett par av dem.


Myt 1: Framställningen av etanol orsakar så mycket koldioxidutsläpp att bensin är lika miljövänligt - falskt.

Brasilien gör etanol av sockerrör och USA av majs. Etanol som framställs av rörsocker minskar växthusgasen med 90% jämfört med bensin, medan majs bara minskar den med 10-20%, eftersom odlingen bl.a. kräver bekämpningsmedel framställd av olja. En klimatmärkning på bränslen skulle hjälpa konsumten att se var ej-förnyelsebara resurser har använts till att köra traktorn eller bekämpningsmedel. Ceullolosa skulle minska växthusgaserna som avges under produktionen, jämfört med majs, som gör effekten ganska liten. Till fördel för etanol jämfört med bensin, är att när den förbränns, bildas inte cancerframkallande ämnen (förutom vid starten då man ska undvika inandning även vid etanolbilens avgasrör där akrylamid bildats).


Myt 2: Matpriserna ökar till följd av den ökade etanolförbrukningen - sannt (för majs).

Framöver siktar man in sig på att göra etanol från cellulosa istället för stärkelse, som driver upp matpriserna. I Mexiko har priset på majs stigit med 50% och i USA ökar köttpriserna eftersom fodermajsen nu konkurrerar mot bränsleproduktionen. Och ett framtida problem skulle kunna vara att den ökade bevattningen konkurrerar med vattnet till djuren. Etanol kan också framställas av ris, sockerbetor, vete (grödor med stärkelse) eller ostrester som skulle bespara ostproducenterna kostnaden för att slänga ost och samtidigt utvinna foder i processen. Genom ny teknik kan man alltså utvinna etanol av otjänlig mat. Sockerrör kräver hälften av odlingsarealen jämfört med majs, mindre bekämpningsmedel och ger en betydligt högre vinst av koldioxidutsläpp i atmosfären, samtidigt som den inte tävlar mot djurfodret och tortillan. Även här innebär etanol från cellulosa ett plus.


Och etanol jämfört med biodiesel?

Etanol är att föredra framför biodiesel ur miljösynpunkt för privatbilisten, medan de dieseldrivna truckarna förstås bör välja biodiesel. Biodiesel som framställs ur växtoljor kräver dessutom mer åkerareal än etanol för att framställas.


Läs mer:

• TreeHugger: Search Results#2654 - allt möjligt om etanol
• Ethanol producer magazine - mer om etanol
• Mitt betyg på vår röda Ford Focus flexifuel - tidigare inlägg
• Billig etanol - dyrare bröd - Aftonbladet

Andra bloggar om: miljö, bil, klimatet, växthuseffekten, koldioxid